Trilog

Ett bra sätt att tillbringa en slappardag som denna kan väl vara att lyssna på en föreläsning, eller två, i grundläggande fysik? Så kanske du äntligen kan svara på barnens frågor på nyårsafton om hur fyrverkerier fungerar!

Via DN.

Jag har sympatikollat på På Spåret, vilket inte ingår i min vanliga TV-tittarmeny. Där fö ingenting ingår iofs. Men never mind, jag vann den interna tävlingen här hemma! Seeeeeger!!! Jag vann, eftersom jag gissade som Guillou gissade. Min medtävlare gissade ingenting. Och då får man definitivt inga poäng. Nu gissade jag inte precis alltid på den objektiva sanningen alla gånger, men det spelar ju ingen roll vilket kriterium man använder. Bara man optimerar sina svar mot kriteriet. Och det gjorde jag!

Nu ska jag tänka på vilken belöning jag ska kräva få!

Jag tänkte diskutera ljus och mörker ur ett vardagsfysikaliskt perspektiv.

Ljusa färger är ljusa för att de reflekterar mycket ljus, och mörka färger är mörka för att de inte reflekterar så mycket ljus.

När man kör bil i mörker, hem från jobbet nu på vintern t ex, har man ofta möte. Man får direkt ljus in i ögonen. Man får ljus reflekterat via sidospeglar och backspeglar in i ögonen. Pupillerna blir små. För att man ska se saker och ting krävs mycket ljus in i ögonen då … Och som vi sa ovan, reflekterar mörka färger inte särskilt mycket ljus.

Av detta inser man, att om man är ute och går på vägrenen, iklädd mörka kläder, när det är mycket trafik, syns man inte alls för bilisterna! Eller inser och inser. För sin livhankes skull borde man inse det. Det gör dock långt ifrån alla gångtrafikanter. De knallar där på vägrenen, eller över oupplysta övergångsställen, iklädda sina mörka kläder utan reflexer, uppenbarligen förvissade om giltigheten i devisen “Eftersom jag ser, syns jag“.

Går man på ett övergångsställe har man företrädesrätt, hur mörka kläder man än har, och hur få reflexer man än bär … javisst. Men vad hjälper det hur rätt du hade, om du blir påkörd av en bilist som faktiskt inte ser din mörka figur, i mörkret, för att dina kläder äter upp ljuset?

Bär reflexer!!!

Jag läste en krönika i Veckans Affärer, som började så lovvärt, Mixa människor mera i vilken Anna Carrfors Bråkenhielm med referens till årets Venedigbiennal på temat Think with the senses – feel with the mind beskriver sin medverkan i förändring av TV-branchen med hjälp av Joost, där hon och hennes kollegor ska stå för det svenska innehållet. Hon beskriver en sammankomst med gästtalare och vip-gäster från konferensen Sime;

“… en hel villa fylld av före detta nördar, med dubbla examina från Handels och KTH, och deras internationella motsvarigheter. Vi konstaterade snabbt att IQ-nivån säkert var betydligt högre här än vad vi är vana vid från våra tv-fester. Lite senare lade vi också märke till att EQ-nivån möjligen är något lägre.”

Denna attityd har numera upphört att förvåna mig. Det är ytterst vanligt bland icke-naturvetare att påta sig rollen som EQns fanbärare, främsta företrädare och uttolkare. Naturvetare som jag är, kan jag givetvis inte med att dra generella slutsatser från mina egna erfarenheter, så det låter jag bli. Jag vill bara nämna i förbigående, att de mest kreativa människorna, de med högt IQ och EQ, de med breda kunskaper på många områden, renässansmänniskor, som jag träffat, har sin akademiska utbildning i naturvetenskapliga discipliner. Jag har aldrig träffat en humanist som lika ledigt som en naturvetare kan diskutera, eller ens förstå detaljerna i, såväl Russels paradox som Arakis utställning på Kulturhuset. Men, som jag skrev ovan, det är givetvis inte statistiskt fastlagda fakta, utan min subjektiva erfarenhet.

Anna Carrrefors Bråkenhielm fortsätter i sin artikel med

” … någonstans hoppas man ju att vi känslosamma relationsexperter från innehållsbranschen ska hitta allt fler samarbeten med med dessa knivskarpa logiskt tänkande ingenjörstyper.”

Och det tycker jag självklart verkar vara en bra idé! För jag undrar varför dessa känslosamma relationsexperter tycks anse att smutskastning och låg argumentationsteknik är av allmänt intresse. Jag undrar vidare om jag missförstått ordet litterär, eftersom detta kallas för en “litterär strid”. Men det beror väl på mitt bristande EQ får man förmoda.