Varför undra
Ibland tänker jag. Mycket. Jag funderar på en massa olika saker. På hur saker och ting hänger ihop, och hur de börjar och vilka vägar de kan ta, och varför det tar vilka vägar och hur det kom sig att det började gå åt det hållet. Och om det är bra eller dåligt, och om jag ska göra något åt det eller inte. Och isåfall vad. Och så’nt.
Sen tänker jag Jag undrar varför jag tänker på det. Och sen tänker jag Jag undrar varför jag undrar varför jag tänker på det.
Och då blir det så jobbigt, särskilt om jag fortsätter undra, att jag slutar tänka på det jag började tänka på. För det är ju bättre att tänka än att undra.
Ungefär sådär tänkte jag idag. Visserligen har jag karusellyrsel då och då, men sådär går jag omkring och resonerar och så tänker jag: F*n, måste jag den här platsen, t ex, trigga igång exakt samma tankeresonemang igen. Det är bara rundgång - utan nån rolig karusell.
Comment by Coola morsan — October 25, 2007: 02:50:20 @ 02:50:20
Usch ja, och karuseller ska faktiskt vara roliga och inte ge yrsel … man får leta upp en rolig karusell med utgång!
Comment by thebe — November 3, 2007: 10:02:01 @ 10:02:01