Hur tänkte de nu?
Som den rekorderliga kvinna jag är, veckohandlade jag idag. Hm jag är inte riktigt säker på ekvivalensen där … om man är en rekorderlig kvinna veckohandlar man, givetvis, men jag är inte säker på att man blir en rekorderlig kvinna av att veckohandla. Särskilt inte om man gör det på en onsdag. Man ska nämligen veckohandla på torsdagar. För då är det nästan helg. På fredagskvällen kan man inte veckohandla, för då ska man vara hemma och sippa Martini och laga läcker fredagsmiddag på 30 minuter. Men det är så himla mycket folk på torsdagar, så jag lurar allihopa och veckohandlar på onsdagar. Ibland.
Idag hade jag i alla fall en lista. Det är inte alltid jag har det när jag veckohandlar. När man är så erfaren som jag är, på veckohandling alltså, så vet man att man kan packa ungefär fyra papperskassar och en plastkasse full med mat, då blir det lagom. Man kan förstås inte handla enbart räkor eller ölkorv, lite variation måste det vara. Men om man börjar i ena änden av affären och går till den andra och på vägen tar varor, jämnt fördelat över butiken, så har man ungefär en bra veckohandling. So what ifall man inte behövde fyra bakelser som man ju får ta när man går förbi bakelsedisken och det är dags för fördelning, lite felmarginal får det ju bli.
Men idag skulle jag ha flingor. Ta 2 för 49 kronor (flingpaket, inte flingor) stod det på en skylt. Åh vad bra tänkte jag, det går alltid åt. Men av någon anledning började jag tänka lite. Ett paket kostade 24,90. Och två alltså 49,80. Vaddå, skulle jag köpa två paket istället för ett som egentligen var det jag hade tänkt, för att tjäna 80 öre i slutändan??? I varje paket var 500 g flingor. Men det fanns ju andra paket, som kostade 27,90. Om jag köpte dem istället skulle jag ju tjäna 6,80! Åh andra sidan var det 375 g flingor i de paketen. Så jag kunde köpa 750 g flingor, för 65,33 kr/kg, istället för 1000 g flingor, för 49 kr/kg, och tjäna 6,80 på denna affär … Dessutom skulle barnen pilla bort bären ur 375 g flingorna … Hur jag än vred och vände på det, blev det ingen bra affär av det. Det blev ett flingpaket, utan bär.
Och jag undrar lite hur de egentligen tänkte, när de hittade på den där rabatten?
De tänkte, att: “Inte fan är folk så dumma så de sätter igång att räkna! Nä, de går på det, och köper två paket! Sen, om ett år slänger de det där oöppnade paketet, och ytterligare ett år senare går de på samma kampanj igen, och köper två nya paket!”.
:-)
Vad trodde du de tänkte? “Om vi gör så här, så ger vi kunderna en riktigt bra möjlighet att tjäna lite pengar!”?
Comment by Granit — February 1, 2007: 08:58:44 @ 08:58:44
*Ack och ve* *Onej onej*, du tänkte likadant som jag tänkte om hur de tänkte, men jag hoppades och önskade och grep ett litet halmstrå om omtanke om kundernas väl och veckohandlings-ve. ….
Comment by thebe — February 1, 2007: 10:05:42 @ 10:05:42
PRECIS det där har jag upptäckt ganska så nyssligen, ungefär på den här sidan allhelgona. Massor av rabatter av typen ta n kexpaket/krossade tomater/bönor på burk och betala x är helt enkelt värdelösa, som rabatter betraktat. Flera gånger har jag vänt mig om för att se om det finns någon personal jag kan fråga hur de egenltigen tänkte, men det finns det aldrig. Det finns numera n/2 personal i butikerna, men till samma pris som tidigare.
Comment by Håkan (hakke) — February 1, 2007: 16:43:36 @ 16:43:36
Jag går på sådant där. Inte med flingor men med annat, sådant jag inte vet vad jag ska göra med. Det jag bäst kommer ihåg är att jag köpte 5 limefrukter för 5 kronor. Och jag hade inte en aning om vad jag alls skulle göra med all lime. Tror aldrig jag använt lime överhuvudtaget. Jag frågade runt på olika ställen och fick förslag på att köpa sprit att ha limen i. Men då måste jag resa bort för att kunna köpa sprit billigt också.
Comment by Åsa — February 1, 2007: 20:23:51 @ 20:23:51
hakke: Jag tror de har en strategi där också, med personalen. Om man till äventyrs råkar hitta någon att fråga, så vet de inte svaret på frågan, men de är vänliga nog att försöka leta reda på en person som kan svara, och helt plötsligt har frågbar personal redicerats till n/2-1 och sådär fortsätter det. Det tar en väl uträknad optimal tid, precis alldeles för lång, för att vi ska dra oss för att någonsin fråga en gång till i en butik, eftersom vi ju har egna tider att prioritera saker och ting på.
Åsa: Om man inte vill köpa rom för att göra mojito
. Lime brukar jag också “gå på”, och även om jag använder det, så brukar det ju inte gå åt fem på kort tid, oftast, så mycket mojito klarar jag inte … 
.
så kan man ju alltid lägga lime i vattnet man dricker. Och så kan man ju ha det i mat förstås … om man lagar mat
Comment by thebe — February 2, 2007: 07:18:08 @ 07:18:08
Efter att ha uppmärksammats på hur en del av kassapersonalen i våra livsmedelsbutiker räknar utan maskiner så befarar jag att de sätter kampanjpriserna medelst huvudräkning.
Thebe: menar du n/2-1 och inte (n-1)/2?
ÅSa: Lime är gott till de flesta juiceblandningar - med eller utan sprit som tillsats.
Thebe, igen: underbar blogg!
Comment by Henrik Sundström — February 2, 2007: 11:05:23 @ 11:05:23
Tack
. n/2-1 menar jag … Hur tänkte du nu? 
Comment by thebe — February 3, 2007: 16:50:56 @ 16:50:56
Jag kom bara att tänka på hur de i delikatessen ibland skär ner på personal och jag undrar med halva hjärnan om det är därför man varnande säger “Bara slaktaren vet vad som finns i korven.”
Comment by Henrik Sundström — February 4, 2007: 11:39:33 @ 11:39:33
Aha! Du använder liksom bara n/2?!
;-)
Comment by thebe — February 4, 2007: 15:29:48 @ 15:29:48
Ja, skär man personalen riktigt tunn så kan det nog bli n/(100000*n)skivor
Comment by Henrik Sundström — February 6, 2007: 18:00:06 @ 18:00:06