Trilog

Som den rekorderliga kvinna jag är, veckohandlade jag idag. Hm jag är inte riktigt säker på ekvivalensen där … om man är en rekorderlig kvinna veckohandlar man, givetvis, men jag är inte säker på att man blir en rekorderlig kvinna av att veckohandla. Särskilt inte om man gör det på en onsdag. Man ska nämligen veckohandla på torsdagar. För då är det nästan helg. På fredagskvällen kan man inte veckohandla, för då ska man vara hemma och sippa Martini och laga läcker fredagsmiddag på 30 minuter. Men det är så himla mycket folk på torsdagar, så jag lurar allihopa och veckohandlar på onsdagar. Ibland.

Idag hade jag i alla fall en lista. Det är inte alltid jag har det när jag veckohandlar. När man är så erfaren som jag är, på veckohandling alltså, så vet man att man kan packa ungefär fyra papperskassar och en plastkasse full med mat, då blir det lagom. Man kan förstås inte handla enbart räkor eller ölkorv, lite variation måste det vara. Men om man börjar i ena änden av affären och går till den andra och på vägen tar varor, jämnt fördelat över butiken, så har man ungefär en bra veckohandling. So what ifall man inte behövde fyra bakelser som man ju får ta när man går förbi bakelsedisken och det är dags för fördelning, lite felmarginal får det ju bli.

Men idag skulle jag ha flingor. Ta 2 för 49 kronor (flingpaket, inte flingor) stod det på en skylt. Åh vad bra tänkte jag, det går alltid åt. Men av någon anledning började jag tänka lite. Ett paket kostade 24,90. Och två alltså 49,80. Vaddå, skulle jag köpa två paket istället för ett som egentligen var det jag hade tänkt, för att tjäna 80 öre i slutändan??? I varje paket var 500 g flingor. Men det fanns ju andra paket, som kostade 27,90. Om jag köpte dem istället skulle jag ju tjäna 6,80! Åh andra sidan var det 375 g flingor i de paketen. Så jag kunde köpa 750 g flingor, för 65,33 kr/kg, istället för 1000 g flingor, för 49 kr/kg, och tjäna 6,80 på denna affär … Dessutom skulle barnen pilla bort bären ur 375 g flingorna … Hur jag än vred och vände på det, blev det ingen bra affär av det. Det blev ett flingpaket, utan bär.

Och jag undrar lite hur de egentligen tänkte, när de hittade på den där rabatten?

Först sov vi länge, sen slappade vi och åt sen frukost och surfade och grejade, sen var vi på blogglunch, och det var jättetrevligt.

Blogglunch

Kanske skriver jag om det en annan dag. Och lägger in några fler bilder. Efter blogglunchen gick vi till Konsthallen, och där var det fotoförbud. Men jag hann fota lite före förbudet.

Konsthallen

Jag hittade en kul artikel i DN, ett referat av en avhandling i konstvetenskap, som handlar om en nakna män. Skriven av en man.

Då tänkte jag, hur kommer man på tanken att skriva om nakna män i bildkonsten? När man lika gärna kunde analysera antalet gröna nyanser som används i landskapsmålningar, och fundera över deras symboliska betydelse?

Denna bild är hundra år gammal, och sägs symbolisera manlig styrka och rasens renhet. Om vi skiter i det där med rasens renhet, och istället fokuserar styrkesymbolen. Hur skulle motsvarande bild se ut idag? Egentligen? Tre Kronor slipar skridskorna, nakna?

Sen kan man ju fundera över varför någon funderar över hur någon funderar. Men det är en helt annan fråga.

Språket. Visst är det roligt att vrida på ord, hitta mönster i ordmassor, rytmer. Då kan orden nästan ha en mening i sig själva. Men för det mesta är de bara förmedlare av mening. Förmedlare av faktiska fakta, eller något annat. Orden har en mening. Men meningen är inte bara ordens betydelse. Språket har en ordmängd, jag vet inte om den egentligen är oändlig, eller om den är ändlig. Men ordböcker är ju i alla fall begränsade volymer, alltså får man väl förmoda att ord med betydelse trots allt är ändliga. Med ett ändligt antal ord ska vi beskriva ett oändligt antal fenomen. För fenomenen (välj själv vad ett fenomen är!) kan man nog anta är oändliga utan alltför stor approximation. Vi ska beskriva något kontinuerligt med en diskret modell.

Och då kommer man till det intressanta med språket. Om man tänker att språket är det man använder för att förmedla budskapet. Om man utökar språket, som man väl gör, så består det ju inte bara av ord. Språket består av orden som sägs och orden som inte sägs. Det består också av hur orden sägs eller inte sägs. Och när de sägs i förhållande till varann. Och vilka ord som väljs eller inte väljs i ett visst sammanhang. I språket ingår både den som säger något och den som lyssnar på något. Och när de säger något till varann.

Att spela spel är ett kul sätt att studera språket, särskilt spel som betyder att man måste prata med dem man spelar med. Svaren finns inte bara i faktakunskapen, den finns också i hur frågan ställs eller inte ställs.

Om man lyssnar på det som inte sägs, och när det inte sägs, kan man förstå hur andra människor tänker. Det är inte många som tänker på det. Men det är ju bara logiskt, det är fysik, metafysik.

Jag är förresten synnerligen förtjust i slutorden i Wittgensteins Tractatus logico-philosophicus, jag har säkert tjatat om det tidigare, “Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga“, i svensk översättning. Vad menar karl’n egentligen??

Allt är inte vad det synes vara. Om man bara iakttar kan man se så’nt som inte är avsett att synas för vem som helst. Men den som ser ser …

På promenaden genom Gamla Kyrkogården i Malmö såg vi denna …

Nu ska SI-systemet införas för månfärder. På sätt och vis är det ju bra, för världen är full av klantiga ingenjörer. Hm, är de verkligen ingenjörer om de är klantiga? På något sätt känns det som det är en paradox att säga klantig ingenjör … , men det vet man ju hur det är med skolan nuförtiden, annat var det förr (förr defineras som typ 20 år sen). Men nu var det meter och månen ja. Alltså, det är ju lite tråkigt om allt ska vara standardiserat och tillrättalagt.

Nej, jag tycker faktiskt vi ska göra tvärtom. Varje land, eller varför inte varje stad, eller vem som känner för det, får införa sitt eget mått-system! Tänk vad många som skulle bli sysselsatta med att göra översättningstabeller! Och vad många ingenjörer det skulle gå åt att korrigera alla misstag som skulle göras! Och tänk vad mycket tänka det skulle gå åt. Särskilt om man hittar på variabla mätsystem och olinjära och filtrerade och transformerade. Vem säger att man måste mäta sträcka som sträcka t ex, man kunde mäta det som massa!

En meter är den sträcka vars 1 mm² tvärsnitt väger 1 kg! Det betyder att en meter på asfalt kommer att bli något annat än en meter på … gräsmatta! Det tycker jag skulle vara uppfriskande. Det betyder förmodligen att en meter gräsmatta är längre (mätt i t ex nutida meter) än en meter asfalt! Och är inte det ekologiskt så säg!

Hur man lägger märke till att det är ett nytt år, på gymmet; Antalet personer på gymmet idag = 5*(antalet personer på gymmet före jul vid samma tid på dagen).

På TV-skärmarna kördes reklam för träningsmaskiner. Det starkaste argumentet för hur bra just den maskinen är var “Om du tittar på ditt favorit-TV-program medans du tränar kommer du att bli av med 3500 kcal på fyra veckor”, men det framgick dessvärre inte helt tydligt hur stor andel av kaloriförlusten som TV-programmet stod för. Och för övrigt tyckte jag inte det var en imponerande siffra i alla fall. Och på något sätt går den inte heller ihop med en utlovad viktförlust på 1,5 kg i veckan … Det är något som förtigs. Kanske att man ska leva på bananer och knäckebröd under den fyraveckorsperioden, vad vet jag …

Men det var skönt att träna. Och håller man bara ut, kommer snart antalet personer på gymmet att återgå till det normala. Ska vis säga en månad?

Några nya ord 2006;

Plutoed
Flog

Varför lider jag av en så’n obetvinglig lust att förstå allting? Varför måste jag förstå? Vad är det jag vill förstå? Drivs alla av lust att förstå? Vad är att förstå, egentligen? Och vad händer om man inte förstår?

En händelse inträffar, i ett ögonblick. Ögonblicket triggar ett tillstånd i kroppen och hjärnan. Trevliga tillstånd får flöda fritt. Men tillstånd av obehag, de vill man inte ha. De skapar turbulens i själen. Obehagliga tillstånd vill jag absolut minimera. Att vilja förstå är att optimera harmonin. Ett sätt att förstå är kanske att förstå att man inte kan förstå, eller vill kanske inte förstå. Mitt sätt är oftast ett annat sätt.

Så om det dyker upp tillstånd av obehag går jag ingenjörsmässigt tillväga. Vad är orsak, vad är verkan. Det kan vara ett detektivarbete. Kartläggning, pussel. All information som kan vara viktigt för orsakssambanden inhämtas. Ibland går man vilse förstås, inhämtar information som man tror är en huvudorsak, men vid närmare granskning visar sig vara ett villospår och döljer den verkliga, sanna orsaken. Och lägg märke till att jag inte talar om någon absolut verklighet eller absolut sanning. Här måste man tillåta sig subjektiva sanningar om man ska komma någon vart. Man måste normera elementen till sitt eget universum.

Sådär, nu har vi samlat in underlaget. Nu ska det bearbetas. Nu ska vi förstå hur systemet reagerar på olika sorters information, vilka vägar i systemet informationen tar, vilken vikt olika samband, eller egenskaper/egenheter, har. I detta skede ställer man upp hypoteser och testar hypotetiska situationer. Till slut har man sin modell ganska klar för sig. Man vet vilka som är insignalerna (vad in den insamlade informationen som har inverkan på systemet), man har tagit reda på systemets parametrar (egenskaper, viktsfaktorer). Och det är det som är det viktiga, att ta reda på systemets parametrar …

Som vi sa, eller OK, jag sa, häromdagen är människor olinjära och tidsinvarianta system, det betyder att olika egenskaper är korrelerade på olika sätt, och att vikterna kan variera i tiden. Vilket betyder att det inte är lätt att förstå hur någon reagerar på någonting, eller ens hur man själv reagerar på allting.

Att lära sig sin parameteruppsättning (dvs lära känna sig själv) är att lära sig att vaska fram den viktiga informationen och nå kärnan när signaler av obehag uppträder. Man kan till och med i viss mån träna systemet att minska vikterna för vissa insignaler, genom att t ex öka vikterna för andra insignaler så att den relativa inverkan av obehagsreaktorerna minskar! I varje modell bör dessutom finnas en term för osäkerheter, stokastiska osäkerheter. Som gör att en insignal inte ger exakt den förväntade utsignalen. Osäkerheten symboliserar ödmjukheten, kunskapen om att man inte kan kartlägga allting, att det alltid finns något man inte känner till, om sig själv eller om andra.

Egentligen behövde jag inte skriva all denna rappakalja ovan för att rättfärdiga mina vetgiriga drifter. Jag skulle förstås kunna svara på första frågan med bara “därför att jag vill”. Det finns ingen orsak, ingen anledning, inget skäl.

Att vilja förstå har inte en orsak, det är en verkan av att vara jag t ex. Jag vill inte generalisera, därför nöjer jag mig med att extrapolera till mig själv i denna fråga, andra kan ha andra orsaker för att vara sitt jag än vad jag har att vara mitt.

Om man vill läsa mer om kausalitet och orsakssamband och förståndets beskaffenhet, kan man läsa här.

Som om jag inte visste …. ja, vad jag passar som alltså … .

Your Learning Style: Curious and Brilliant

You are a very abstract learner. You can grasp even the most complex theories. You Should Study: Astronomy Biology Chemistry Computer Science Linguistics Mathematics Philosophy Physics Psychology

Fast det är klart … om jag ändrar ett ambivalent svar så …

Your Learning Style: Unconventional and Insightful

You are very intuitive and ingenious. You’re attracted to any field of study that lets you break the rules. You Should Study: Art Art history Architecture Comparative religions Eastern religion Education Music Philosophy

Det är inte lätt med tävlande vänster och höger hjärnhalvor kan jag tala om! Så det så!

Your True Love Is a Scorpio

Why you’ll love a Scorpio: Strong and sexy, Scorpio will overpower you into falling in love (before you even realize it!). You’ll love being swept away by Scorpio - into a world of insane passion. Why a Scorpio will love you: You don’t mind letting your Scorpio take the reigns, as long as you know you’re truly cared for. Loyal and devoted, you would never do anything to set off insanely jealous Scorpio.

Där ser man!

Vad betyder ett ögonblick? Ett val i ett ögonblick, en händelse i ett ögonblick? Hur mycket påverkar ögonblicket framtida ögonblick?

Ögonblick låter som en tid, men det är nog bara för att vi använder det så “Ja, ett ögonblick bara” säger jag till mina barn och menar “Jag kommer om en stund“. En stund är faktiskt lite längre tid än ett ögonblick.

Den kortaste tiden för ett ögonblick måste vara den tiden det tar att registrera det, att skicka en tanke om det, att bli medveten om det. Det är lite Heisenberg över ett ögonblick. Om det är för kort så är osäkerheten stor gällande dess innehåll.

Men säg att ögonblicket är den tid dt det tar att bli medveten om något. dt kan förstås variera lite beroende på vad det är som ska medvetas. Men vi säger att det är en händelse dh som ska medvetandegöras.

I ögonblicket dt sker händelsen dh. Dess inverkan, dess betydelse, kan vara fördröjd i flera dagar. Om man tänker matematiskt; man är ett system, vilket-som-helst, vilket tar emot insignaler och ger ifrån sig utsignaler. Systemets inneboende egenskaper bestämmer hur utsignalen ska se ut. Endel system har egenskaper som är oberoende av tiden (tidsinvarianta), de svarar likadant på en insignal oavsett när i tiden den ges. Endel system är linjära. De ger en dubbelt så stor utsignal på en dubbelt så stor insignal. Människor är varken tidsinvarianta eller linjära system. I den mån de är system överhuvudtaget. Men det är bekvämt att tänka sig en människa som ett system, bara för ett ögonblick, bara för några översiktliga tanker. Och i detta sammanhang vill jag påminna om att även om jag är en matematiskt-logiskt sinnad person, så funkar faktiskt båda mina hjärnhalvor med ungefär samma styrka, så-det-så. Denna reflektion baseras därmed inte bara på rationellt tänkande, även om det kan verka så vid första anblicken.

Så, människor är olinjära och tidsvarianta system. Det betyder att en insignal som kommer vid en tidpunkt kan ha en mycket liten inverkan på en person, medans om den kommer vid en annan tidpunkt, kan den ha en mycket större inverkan. Varför är det så kan man undra? Men om man ser människan som ett system av tidsinvarianta och olinjära egenskaper så funkar det ju alldeles utmärkt. Systemets parametrar ändrar sig med tiden, beror av tidigare tidpunkter på olika sätt, och därför kan ögonblick ge olika svar.

Endel skulle kanske säga att egenskapernas föränderlighet beror av gener och erfarenheter. Erfarenheterna är det som får dem att förändras i tiden. Andra skulle tillägga att vi påverkas av annan materia.

Jag låter orsakerna till parametrarnas tidsvariationer och olinjäritet vara en olöst gåta, men konstaterar att om man nu inte kan ändra ögonblicken, så kanske man själv kan ändra parametrarna så att de ändrar systemets utsignaler, eftersom de tacksamt nog tycks både tidsberoende och olinjära. Vilket kan vara en bra tanke att tänka ibland, när ögonblicken tycks alltför ögonblickliga.

Årets första tulpaner lovar vår, men fortfarande är dagarna korta och stearinljusen tänds ofta.

Barnen har haft jullov i två veckor, de börjar bli lite blasé på lovet. Syskonkivandet antar ibland öronbedövande proportioner. Alla gubbar och skepp är “upplåsta” på Lego StarWars II, de (barnen) både maktar (utövar någon form av makt, fråga mig inte vilken, säkert nå’t semi-magiskt) och elar (skickar el ur händerna) helt obehindrat. Ja, med Star Wars Lego-gubbarna. Förresten tar det lite udden av dramatiken att se Darth Vader studsa omkring och väsa som legofigur.

Så jag tänkte att de behöver helt enkelt ha något att bita i, ett rejält tankeproblem, praktisk matematik. T ex kan man fundera på hur många sätt man kan lägga ut sin tågbana med användandet av ett visst antal växlar. Med två växlar kan man åstadkomma fem olika banor. Fyra av dem;

Detta tankesätt kan givetvis appliceras på annat, t ex hur ett visst antal legobitar kan kombineras, vilket torde sysselsätta dem åtminstone en helg att räkna ut, och ge deras ömma moders öron välbehövlig vila.

Det är jobbigt att vara ett geni.

Antag att man löser ett problem, och nu snackar vi inte hur man packar in öl i kylskåpet på ett optimalt sätt, även om det kan vara ett intressant problem i sig, som faktiskt tangerar hur atomer i molekyler, i kristallina strukturer, formerar sig ibland, t ex som hexagonal tätpackning, utan nu snackar vi Poincarées förmodan, vars lösning jag skissade lite på och som förmodas lösts av ryssen Perelman. Faktum är att han löst det så bra så att det anses vara 2006 års största vetenskapliga genombrott!

Och vad är då problemet egentligen?! Jo, det är ju inte så himla lätt att få andra att tro att man har bevisat det man har bevisat, inte ens när det gäller något så logiskt som matematik. Anta att man lyckats få till de logiska tankekedjorna på ett vattentätt sätt, det är ju en sak … men sen ska ju någon granska det och förstå att det faktiskt är vattentätt, bevisat och löst! Och det krävs ju en någorlunda genialisk person, eller till och med flera, till det också. Så om det främsta geniet löser problemet är det ju inte alls säkert att näst-genierna förstår det! Vilken ohygglig frustration! Jag förstår att Perelman är ute i skogen och plockar svamp medans de mindre, med tankemedel, bemedlade näst-genierna försöker förstå sig på hans lösning.

Jag har en lösning på detta problem, att det är svårt för granskare att granska alltså, ja egenligen har jag ju en lösning på Poincarées förmodan också, den där korta eleganta, och om Perelman inte vill ha milleniumpriset så kan jag tänka mig att offra mig och ta emot det, jag är inte så kinkig med så’nt. Möjligen kan det vara svårt att förstå beviset, det förstår jag. Men det där med att granska genialiska bevis. Lösningen på det är att inte låta genierna göra så’na arbeten, det vore bättre att genierna granskar det som näst-genierna gjorde, det skulle bli ett mycket effektivare granskningsarbete då. Mycket säkrare bevis.

För tänk om det nu inte är så, som förmodas, att badbollen är den enda tredimensionella ytan som täcker en fyrdimensionell kropp?? Tänk om det finns fler? Vi skulle stå inför ett paradigmskifte av överväldigande dimensionella proportioner!