Trilog

Fånigt men lite kul när hjärnan går på lågvarv (äsch det är bara temporärt );

What Classic Pin-Up Are You?

You’re Lili St. Cyr!
Take this quiz!

Innovator stämmer gillar jag ju!

Nejmen så tokigt!

Tänk när jorden definieras om till rymddamm! Vad blir vi då? Dammkorn?

Inspirerad av Sivs liv som tvåbarnsmor tänkte jag, hur är det egentligen att vara trebarnsmor nuförtiden?!

Jag kan konstatera några saker:

1) De växer fortfarande, snabbt och olinjärt.
2) De inte bara växer, de klonas också, det märker man särskilt på helgerna när hallen är full av skor och man inte själv får plats vid matbordet, om det nu öht skulle bli lunch över till mig.
3) Nuförtiden trampar man inte så ofta på legobitar, utan måste mer akta sig för elektronisk utrustning.
4) De hör vad man säger, de förstår vad man säger, jag har kontrollerat det, vilket gör det fullständigt obegripligt att de inte gör som man säger.
5) De har egna åsikter om vad som är coooooolt. Som den moderna mamma jag är så gillar jag läget.
6) De måste ha extrabreda sängar. För gosedjurens skull. De tycks växa i samma takt som barnen, både i antal och volym.
7) De har listat ut att mamma vanligtvis reagerar väl på logisk argumentation med god motivering:

Lilla Son med darr på stämman: Mamma, ser du inte hur ledsen jag är?!?
Jag, tålmodig: Jo, jag ser det, men din syster är också ledsen och jag började trösta henne, du får sätta dig bredvid här.
Lilla Son, indignerad: Nej, jag vill att du tröstar mig, bara mig!
Jag, yttepyttemindre tålmodig: Antingen får du sätta dig bredvid här eller så får du vänta tills jag nattat din syster.
Lilla Son, dramatisk: Men se hur våt jag är i ansiktet, jag har många fler tårar!

Jag inser att Lilla Son och jag måste ta ett snack och definiera vad mest ledsen är, huruvida det är gråtets ljudvolym, mängden tårar, eller rentav något annat som avgör prioritering i fall av massgråt i syskonskaran …

Men hur det egentligen är … ja, det är skönt att slippa diska vällingflaskor i alla fall.

Undrar om det är första april idag?

Nej, en dubbelkoll visar att det inte är det. Eller så är det det i någon annan tidsskala, det är ju fullt möjligt, antar jag. Och det är väl inte orimligt att det skulle vara just det hos NASA, heller. Så’nt med rymden, det vet man ju hur det är, tvillingparadoxer och allehanda relativistiska effekter. Om de tappar bort en månlandning eller två, det är normalt svinn. Hoppas de inte tappar bort månen bara, eller någon annan viktig himlakropp.

Vad ska man göra när längtan är så stor? När lidelsen är så stark? När kroppen vill? När förnuftet inte råder, bara det oemotståndliga kravet på fysisk tillfredsställelse? Jo, man tar fram barnens Nalle Puh-plåster och sätter på, så går det att springa i alla fall, trots helvetiskt skavsår på hälen.

Jag är en halvgalen person läser jag i presentationen på Communityn, sen följer en massa beskrivande text som vid första genomläsningen synes fullständigt normal.

Så jag undrar, hur är man när man är halvgalen, egentligen? Vad menas? Och hur är man när man är helgalen? Vems halv- eller helgalen är det frågan om? Är det mitt halvgalen eller personens halvgalen? För om jag ska veta vad halvgalen betyder så måste det ju vara mitt halvgalen som menas. Kan det kanske vara en felskrivning? Hagalen? Är man halvgalen om man målar sitt hus i en färg som får grannarna att storkna? Eller helgalen? Eller hagalen, ha-färger-galen. Fast jag skulle ju säga att man är fullständigt normal, det har nämligen jag gjort, och jag är ju själva sinnebilden, rentav definitionen, av normalitet.

Eller är man halvgalen om man inte gör som alla andra? Hur tusan gör alla andra? Endel cyklar till jobbet, endel åker bil. Några gillar blodpudding och andra gillar rökt lax. Jag blir galen av att tänka på vad halvgalen betyder.

Men sen tänkte jag, jag tänker till, jag tänker på normalfördelningen, den är ofta räddaren i nöden! Och där ser man ju precis hur det är! Är man halvgalen så hör man till den lite mindre normala området i normalfördelningen bara, eftersom om de områdena inte skulle finnas skulle normalt inte vara normalt! Därmed är det bevisat att halvgalen = normal!

Normalen till en yta i en punkt, P är förresten den räta linje som är vinkelrät mot ytans tangentplan i punkten P … Och Newton, han verkar ha varit snillrikt galen, på ett nyttigt sätt.

Jag poppar popcorn och serverar Stora Son, Lilla Son och Lilla Dotter när de sitter i soffan och tittar på naturprogram om valar. Jag vill ha mer, ropar Lilla Dotter, och hon får lite mer. Nu vill vi ha glass, ropar de i kör och låter mig inte glömma den utlovade efterrätten. Ställ era skålar på bänken, så får ni glass sen när ni alla är klara, säger jag. Nej, du ska hämta dem, säger Lilla Son. Nej, det ska jag inte, säger jag. Jo, du är vår slav, säger Lilla Dotter och Lilla Son i mun på varandra innan jag hinner säga något mer. Nej, det är hon inte, säger Stora Son, och jag hinner tänka, nöjd, att det börjar gå in, det där jag försöker lära dem, innan han fortsätter hon är min slav!

Finns det som inte syns? Syns allt som finns? Vad finns, och vad syns?

Och det som syns, men inte finns då?! Om man bestämmer sig för att något inte finns, kan man få det att inte synas då? Försvinner getingarna om man bestämmer sig för att de inte finns?

Bara att ta med till frissan då!

Your Hair Should Be Purple

Intense, thoughtful, and unconventional. You’re always philosophizing and inspiring others with your insights.

Tidvattnets dynamik är tydlig vid Mont Saint Michel.

Jag tvättar bilen väldigt sällan. Det blir inte av helt enkelt. Lite dåligt samvete får jag av att se den dammblå ytan på min stolta racer.

Men … igår insåg jag tjusningen med att tvätta bilen sällan! Det blir en happening! Lilla Son och jag skrattar och skriker av förtjusning när vi kör igenom den grundligaste grundliga automattvätten, vattnet smattrar på rutorna, bilen vibrerar när underredet spolas, den jättestora borsten rullar över vindrutan.

Tänk om man fick se det varje vecka, vad ohyggligt uttråkad man skulle bli!

Ibland kunde det vara kul att vara osynlig, t ex om man vill ta något godis utan att barnen ser det, eller något annat hemligt.

Den här artikeln; Scientist thinks invisibility possible in future ger i alla fall en liten vink om hur man skulle kunna gå tillväga. Det är bara att störta ut i snickarboden och börja konsturera den där dräkten som böjer ljus, kröker rymden.

Eller så kunde man kanske lite på paranormala fenomen, tänk att bara sitta i soffan och bli osynlig! Det är bäst man tänker ut något riktigt roligt att göra ifall man skulle råka bli osynlig … så man kan passa på ifall det inträffar. Man kunde kanske passa på att testa hur fort bilen går, utan att behöva köra på autobahn?