Trilog

Över mörka vatten. Om man öppnar ögonen ser man färgen.

Medans jag funderar över de blogginlägg som redan kommenterats, tänkte jag på en sak som jag inte tänkte på innan, när jag tänkte skriva det där jag egentligen skulle ha skrivit när jag tänkte på den omvända bloggen.

Jag tänkte på att egentligen är ju allt fysik. Det kom jag på idag på vägen hem från jobbet, eftersom jag tänkte på hur det skulle vara att jobba som ekonom eller jurist eller samvetsvetare eller något annat mer eller mindre obskyrt och luddigt. Jag försökte liksom tänka mig in i situationen att jag kom till jobbet på morgonen, som samhällsvetare t ex.

Nu när jag kommer till jobbet, så kör jag igång datorn, kollar mail, svarar snabbt om det är något intressant viktigt, sen kör jag igång mina analys- och beräkningsprogram och väljer jag någon intressant frågeställning att ta tag i, t ex hur standardavvikelsen beror av antalet data i mätserien, eller huruvida resultatet beror på antal bubblor i kanalen. Kanske tänker jag till och skriver en efterfrågad snutt om mitt teknikområde till den eller den allmänna rapporten eller hjälper en kollega med någon matematisk detalj. Det är självklara och viktiga frågeställningar i sammanhanget, givetvis. Men tänk om jag vore samhällsvetare, vad skulle jag göra då?? Då skulle jag nog läsa igenom den där rapporten från Naturvårdsverket och sen ringa några samtal och försöka förstå hur det skulle påverka kommunens innevånares användning av den offentliga konsten. Jag skulle försöka förstå deras vanor, och deras regelbundna rytmer och vad deras influenser är. Ett modelleringsproblem.

Om jag vore ekonom skulle jag tjata på alla företagets medarbetare att lämna in sina tidredovisningar eftersom månadskiften är för ekonomer som skillnaden mellan liv och död för normala människor - ett prediktionsproblem.

Om jag vore politiker skulle jag försöka lista ut hur jag skulle stanna kvar på samma jobbe efter valet - ett optimeringsproblem.

Och vad har modellering, prediktion och optimering gemensamt? De är ju fysikens matematiska metoder!

Dvs, allt är fysik!

QED

Denna insikt gav mig plötsligen en öm medkänsla med företagets tjatiga ekonomiavdelning …

Egentligen skulle jag ha skrivit ett annat blogginlägg här.

Men eftersom jag berättade för Henrik vad jag tänkte ta upp till analys och skärskådning och sedvanlig bevisning, och han började kommentera det blogginlägget, på sedvanligt analyserande och skärskådande sätt, möjligen utan bevisning, eftersom jag brukar stå för bevisen själv, som jag vill ha dem, han får stå för andra saker, innan jag ens skrivit blogginlägget, fick jag en idé; Att skriva blogg utgående från kommentarer till bloggen (som inte finns när kommentarerna skrivs).

Och den idén tänkte jag genomföra först. Så blir det ett annat blogginlägg, eller möjligen två, innan det egentliga blogginlägget kommer att presenteras.

Alltså, jag vill uppmana eventuella läsare att skriva en kommentar, kort eller lång, så skriver jag blogginlägget som hör till kommentarerna, sen! Omvänd bloggning. Med? OK, skriv!

Slumpen, eller nå’t, gjorde att jag hade möjlighet att delta i Malmöiternas blogglunch! Jättekul att träffa de sydliga blogg-skrivarna: Åsa, Håkan, Mats, Tommy och Henrik.

Det var en massa skojigt snack och surr förstås, men jag vill fokusera på den idé vi utvecklade, som kan komma att revolutionera modebloggningen, och göra den typen av bloggning tillgänglig för varje bloggare. Det finns nämligen flera problem med modebloggning, som gör den otillgänglig för det stora flertalet:

1) Man bör ha viss kontroll över och kännedom om sin garderob (både vad man har och var det man har kommer ifrån).
2) Man bör ha viss grundläggande kläd-persedel-kombinations-kunskap (för att kunna motivera och diskutera sina val)
3) Man bör ha viss förmåga att planera sin outfit (för att kunna använda mode-bloggosfärens fulla rådgivningspotential)

Lösningen heter givetvis Kombinatorisk Optimal Kvasikaotisk Databasprogrammering. Man börjar med att fota varje plagg i garderoben. Dessa foton lagras i en databas. I databasen lagras också uppgifter om tillverkare, inköpsår (eller månad), inköpsställe och annat som kan tänkas vara av intresse för den modeintresserade att känna till. Till varje plagg kan också finnas en kommentar som kategoriserar plagget som t ex “den där gamla trasan” eller “trendsättande”.

Sedan vidtar det komplexa kombinatoriska programmeringsarbetet. Man kan tänka sig att utgå från olika teser. Ett sätt skulle t ex kunna vara att anlita en modeguru som kan tala om hur varje plagg kan kombineras med varje annat plagg. Då behöver flera fält i databasen läggas till. Man kan också tänka sig att utgå från sannolikhetsteorierna. Dvs hur stor är sannolikheten att detta plagg passar med något annat? Det förenklar databasen eftersom det bara krävs ett enda fält till med en siffra i för varje plagg. Om man inte vill ta beslut om sannolikheten för varje plagg kan man helt enkelt göra en approximation och t ex säga “Det är 15 % sannolikhet att detta passar med något annat jag har” över hela linjen.

Ja, och det man får ut av programmet, varje morgon, är givetvis förslag på möjliga, moderiktiga, kombinationer grupperade i stiltyp (sportigt, tantigt, urbant, chict, töntigt etc) samt en siffra mellan 0-100 som säger hur bra kombinationen är (om man har 15% sannolikhet för att plagg passar tillsammans med varann i garderoben kan det hända att man inte riktigt kommer upp till 100 alla gånger, utan man får nöja sig med en sk nödvändig kombination) i sin stiltyp. Vidare får man ut foto och lista på vilka plagg man valt, direkt anpassade till bloggbart format.

Detta är givetvis bara version 1.0 av DOS (Dress Optimization System). Man kan tänka sig förfiningar. Bl a bör man ju ha kontroll på vad som befinner sig i tvättsystemet, eftersom de plaggen är borta från möjliga kombinationer tills kläderna hamnat i garderoben igen. Det kan genomföras via ett streckkodsförfarande eller kanske optisk övervakning (webkamera) i hela tvättkedjan. Vidare vill man kanske ha med en faktor för förslitning av plaggen, förändring av färger som sker med tiden, och som kan vara viktiga för kombinationsmöjligheterna. Där var vi lite oeniga om den tekniska lösningen; Henrik ville se en kameraövervakning även här, medans jag tyckte att en matematisk modell kunde räcka för denna delfunktionalitet.

Håkan lovade, i princip, att se över, de datortekniska, möjligheterna att genomföra DOS-projektet. Och Åsa, med hjälp av Tommys kreativa bläckstråleskrivaridé, lovade ta sig an sminkdelen av projektet. Jag tror att Mats sa sig kunna ta modeguru-biten, vilket vi alla tyckte var en god idé när vi fick se den till blogg-lunchen någorlunda i sammanhanget väl valda T-shirten.

Förresten. Om jag missat någon detalj i diskussionen är lunchdeltagarna givetvis välkomna att påpeka det för uppdatering!

Your Fashion Style is Sporty

You’re a natural beauty who doesn’t need fancy clothes to look good You prefer your clothes to be comfortable, so you can stay on the go For you, femininity is not how you wear - but how you wear it. Still, don’t be afraid to show off that great body in a dress or skirt!

Så var det med den saken!

Jag trodde vi var vänner. Att vi hade en gemensam pakt. Du skulle aldrig bränna mig, för jag respekterade dig och var lyhörd för dina egenskaper och nycker. Jag behandlade dig väl. Förstod dig. Jag tände din låga, med tiden behövdes bara en gnista.

Men du var svekfull, och på ett ögonblick brände du mig hudlös.

Jäkla gasspis! Såhär gick det till när högerhanden fick minst … ja, åtminstone 0,5 promilles brännskador …

Men man ska se positivt på saker och ting, nu blir det inte något diskande på ett antal dagar!

Såhär är det: Varje människa har ett visst antal ord att förfoga över varje dygn. Insamlandet börjar när man börjar prata, vid 10-12 månader eller vad det nu kan vara. Då får man ett ord först, oftast kaka, eller mamma eller nå’t. Sen får man nya ord vartefter man hör dem. Och när man börjar läsa, kan man öka takten på att skaffa nya ord genom att både läsa och lyssna. Det är fiffigt.

Så jag har 7 898 435 357 ord att förfoga över just i dag (det är alltså inte unika ord, utan den totala mängden ord som går att använda. Hur orden fördelas i ordrymden är upp till mig att bestämma. Och det är ju tur, för då kan jag t ex säga jag älskar dig flera gånger utan att förbruka kärleken).

Med tanke på hur många ord som går åt till rapportskrivande och annat snack, så blir det ju inte mycket kvar till bloggen. Men då kom jag ihåg fiffigheten, som jag läst ibland, att en bild sägs säga mer än 1000 ord. Och på det sättet kan man liksom få in mera ord i orden, man kan höja densiteten i ordrymden. Så det här är dagens blogg, den berättar om påskhelg, om vattentemperatur och värmeledning och ljus och lux och instrålning och dofter och färg och harmoni, och lite annat. Och så blir man sugen på att bada.

På piedestal och sidenkudde.

Varför är det så svårt att få folk att förstå att lila kan bli lila av lila och lila, men också av blått och rött?

Att saker och ting inte alltid är vad de ser ut att vara.

Mer test, What kind of thinker are you?, via Henrik. Jag önskar testerna kunde överraska mig någon gång … kan jag inte få bli ett musikaliskt geni, t ex, en endaste liten gång?! Jag har faktiskt komponerat en visa eller två, när jag var 10 år.

Men, icke …

Logical-Mathematical Thinkers
		Logical-Mathematical thinkers: Like to understand patterns and relationships between objects or actions Try to understand the world in terms of causes and effects Are good at thinking critically, and solving problems creatively
Like Logical-Mathematical thinkers, Leonardo based his theories on evidence rather than speculation.		Other Logical-Mathematical Thinkers include Isaac Newton, Archimedes, Albert Einstein Careers which suit Logical-Mathematical thinkers include Physicist, Chemist, Biologist, Lawyer, Computer Programmer, Engineer, Inventor

och om jag bara valde det andra svaret i fallen där jag tvekade:

Spatial Thinkers
		Spatial Thinkers: Tend to think in pictures, and can develop good mental models of the physical world. Think well in three dimensions Have a flair for working with objects
Like other spatial thinkers, Leonardo had a talent for designing buildings and machinery. He also invented a new style of map-making		Other Spatial Thinkers include Pablo Picasso, Michelangelo, Isambard Kingdom Brunel Careers which suit Spatial Thinkers include Mechanic, Photographer, Artist, Architect, Engineer, Builder, Set designer

Men, det kanske stämmer … jag är ju ingenjör med svaghet för färgkludderi medbåde pensel och kamera … Och jag har faktiskt designat mitt eget badrum, och monterat otaliga IKEA-möbler.

Men ibland avfärdar jag Gud, om jag öht tänker på dens eventuella existens, och så tränar jag ju, och vandrar gärna i backiga backar där andra funderar över hur ambulanser ska ta sig fram i fall av hjärtbesvär bland fågelsång och spanska spön, och då och då, hm, eller rätt ofta, undrar jag ju folk egentligen tänker på, men vad jag själv tänker vet jag såklart. Det skriver jag ju här, t ex, och sen var det ju det där med visskapandet. Egentligen tycker jag själv att jag är Multi Thinker. Men då hade det blivit en så komplicerad figur att rita för testmakaren, så det gick inte.

Hm, vid närmare eftertanke kan man ju se de olika tänkarna som ortogonala vektorer som spänner upp Tanke-rummet! Och då blir varje människa en matris! Åh vad skönt det känns när man löst ett existentiellt problem!

Nypistade backar, soldis, några minus …

Henrik är inne på saker med motorer … Okejdå, jag kollar väl jag med vilken sportbil jag kunde vara:

You’re a classic - powerful, athletic, and competitive. You’re all about winning the race and getting the job done. While you have a practical everyday side, you get wild when anyone pushes your pedal. You hate to lose, but you hardly ever do.

Take the Which Sports Car Are You? quiz.

Annars är jag lite förtjust i den här bilen:

I alla fall om den är blå …