IKEA-transformen
År av funderande, nätter av härledningar, dagar av mödosamt tänkande. Och plötsligt! Heureka! Jag förstår hur det går till! Det jag har funderat på är matematiken som förklarar vad som händer när man går på IKEA, för givetvis förklarar matematiken allt!
För att göra den här analysen behövde jag utföra några experiment, och jag har frivilligt använt mig själv som försökskanin. Det är alltför riskabelt att utsätta andra för det. Här ser vi underlaget till den revolutionernade formeln som visas senare:
Situation 1:
Man går in på IKEA, bara för att ta en liten runda och kolla, få lite inspiration. Det är inget man ska handla. Innan man vet ordet av, står man vid kassan med värmeljus, små glasskålar, korgar och förvaringsboxar. Och kanske en affisch.
Situation 2:
Man följer med någon till IKEA, denne person ska handla inte man själv, själv har man en typ av stödfunktion. Innan man vet ordet av står man vid kassan med värmeljus, glödlampor, kort, servetter, bricka och några kuddar.
Situation 3:
Man går in på IKEA i det bestämda syftet att köpa en ram. Innan man vet ordet av står man vid kassan med värmeljus, tidsskiftsamlare och 20 meter gardintyg som kan vara bra att ha. Men ingen ram.
Situation 4:
Man går in på IKEA för att hitta något roligt att köpa. Innan man vet ordet av står man vid kassan med värmeljus, roliga knoppar, spegel till badrummet, en korg för blommor, en matta till köket, några tavlor till barnen, några gosedjur till barnen, papper till barnen, lampor till barnen, roliga påslakan, några extra kuddar, några fällbara stolar, ett CD-ställ …
Situation 5:
Man går in på IKEA för att köpa en säng. Innan man vet ordet av står man vid kassan med värmeljus. Sängen leveraras till dörren två veckor senare.
Och nu är matematiken är uppenbar för var och en! Transformationen är vacker i all sin enkelhet:
y = F(z)/x.
där y är vad man kommer ut med, x är vad man skulle ha, och z är allt som finns på IKEA. F(z) är en funktion som varierar stokastiskt varje dag, och som man faktiskt inte kan säga något om (vi ser den i figuren nedan). Det betyder att när man inte ska ha någonting så kan y mot oändligheten, beroende på hur F(z) ser ut för dagen. Ibland händer det att F(z)=x*x, och då kommer man ut med det man skulle ha, y = x. Men det förstår man ju, med tanke på funktionens stokastiska beskaffenhet, att det inträffar ganska sällan. Man inser också att för att man inte ska komma ut med någonting alls, så måste F(z) vara identiskt lika med 0. Och hur sannolikt är det att en stokastisk funktion är noll?! Nej, just det, inte särskilt stor.
Och när man förstår IKEA-transformationen, när man förstår hur det går till så fort man sätter foten på IKEA kan man ju slappna av och bara gilla läget, eller hur?!
Men borde det inte vara ett plus i slutet på den där ekvationen? T ex …. + v, där v = värmeljus.
Comment by Desirée — March 16, 2006: 17:59:49 @ 17:59:49
Desirée: *asg* … ja, de empiriska data pekar onekligen åt att det kunde vara en rimlig term att lägga till!
Comment by thebe — March 16, 2006: 18:57:37 @ 18:57:37
Jaaaa, äntligen har jag fått bekräftat att jag kan lite formelmatte
Comment by Desirée — March 16, 2006: 23:45:37 @ 23:45:37
*skrattar* - jag är av den åsikten att de flesta människor kan mer än de tror. Man bara tror att det ska vara för krångligt. Ren inbillning!
Comment by thebe — March 17, 2006: 06:52:40 @ 06:52:40
Jag förstod först inte vitsen med de negativa talen i den stokastiska funktionen. Men så mindes jag plötsligt hur negativ jag själv kan känna mig när jag kommer hem med något från IKEA som kräver händighet. Eller någonting som bara kräver en liten monteringsdetalj som inte ingåck i F(z) just den dagen.
Håller med Desirée om behovet att förfina ekvationen med v-konstanten. Jag var faktiskt med om ett tillfälle när kv var noll, men det var på sommaren så det räknas inte. På sommaren ska man inte gå på IKEA, då ska man kasta boll.
Comment by Håkan (hakke) — March 17, 2006: 11:45:09 @ 11:45:09
hakke: det har faktiskt hänt att jag kommit ut från IKEA tomhänt, men det beror oftast på långa köer och ett moget övervägande om värmeljusförrådet verkligen behöver fyllas på just då … nog klarar lagret en dip under 500 ljus ett tag?!
På sommaren är möjligen IKEA-frekvensen något lägre, men ljus funkar lika fint ute som inne, och på sommaren använder man dem utomhus …!
Comment by thebe — March 17, 2006: 13:00:25 @ 13:00:25
Tomhänt???
Det måste vara fel på verkligheten. Ändra ingångsvärdena och undvik ingång.
Comment by Henrik Sundström — March 18, 2006: 06:49:14 @ 06:49:14
Ja, det är ju den självklara förklaringen till just det fenomenet, verkligheten måste omdefinieras på något sätt. Verklig verklighet = (Inbillad verklighet)*612+7. Puh, då var det löst, skönt! Värmeljus på IKEA som minimum för all framtid!
Comment by thebe — March 18, 2006: 18:32:13 @ 18:32:13
Men jag saknar toaborstarna, servetterna och diskborstarna i ekvationen (som för övrigt är lysande!!). En god vän var t o m tvungen att ta ett IKEA-uppehåll efter insikten att 4 toaborstar nog faktiskt skulle räcka ett bra tag framöver..;)
Comment by Mi — March 19, 2006: 13:23:29 @ 13:23:29
Härligt inlägg. Det är verkligen svårt att komma tomhänt från Ikea, men det vet man ju redan innan man går in så att säga.
Ha det bra.
Comment by Nilla — March 19, 2006: 20:27:45 @ 20:27:45
Mi: Hm … jag tror man kanske har lite olika inriktning på IKEA, jag har aldrig känt dragning till toaborstar eller diskborstar sådär. Servetter, ja ibland kan man inte motstå färgerna. Men jag ska föralldel omarbeta ekvationen och ta med en generella konstant för personliga IKEA-fetischer
!
Nilla: Tack! Javisst är det så, man går in, dödsföraktande och benhård att inte komma ut med mer än man tänkt sig. Och misslyckas nästan alltid. Jag vet! IKEA är bra för att träna den egna ödmjukheten inför ens tillkortakommanden här i livet!
Comment by thebe — March 21, 2006: 09:46:22 @ 09:46:22