Julpyssel
Omständligheter gör att gran arrangeras och klädes redan denna helg. Varför klär man en gran, frågar Lilla Son när jag baxat upp och brottat fast granskrället på biltaket och fått kåda på både jackan och handskarna samt rispat mig i ansiktet med barren. Ehhhum, säger jag … det kan man faktiskt fråga sig, beredd att i samma sekund kraftigt se över varenda julritual jag ägnat mig åt de senaste tjugo åren. Det luktar gott inne säger jag till slut, och så är det glittrigt och fint. Det är motiv som duger för mig, dofter och färger och ljus. Lilla Son är också nöjd och erbjuder sig att bära granen från bilen. Men eftersom granen är dubbelt så stor som han, så får jag i alla fall bära den.
Hela dagen drar jag mig för att bära in granen i huset. En hel livstid, dvs min hittillsvarande, har jag sett vilket sjå det är med den där granen. Arbetshandskarna tas fram. Såg och yxa och avbitartång måste dras fram ur verktygslådan. Under stora åthävor ska det huggas och sågas och klippas här och där, sen ska granen dras fast i foten, med skruvar som inte fäster som de ska, och det är ytterst nära att vattpasset måste fram för att konstatera att stammen lutar i jordens normalriktning. Sen måste alla i familjen flytta på sig när granen på ett dramatiskt sätt förs in i huset och riktas in på den strykta och stärkta broderade mattan. För att inte tala om när ljusen ska upp. Ytterligare en hemlig ritual utförs.
Men, till slut tar jag mod till mig. Ställer foten bredvid granen, placerar in den, en hand på stammen, och skruvar åt, och bär in den på den inte fullt så stärkta, men i alla fall broderade, mattan. Och där står den med andan i halsen och vet inte riktigt vad den ska tro, granen. Och inte jag heller. Vad har vi gjort för fel? Varför behövdes varken såg eller vattpass? Varför fungerade skruvarna alldeles utmärkt? Ljusen … ja, de sätter jag upp på lämpliga avstånd från varandra. Vilken ritual är det jag förbiser i detta läge?
Dagens svåraste nöt att knäcka, är att hitta en skarvsladd som är jordad i ena änden och ojordad i den andra … jag måste nog ta fram avbitartången i alla fall, och montera ihop en …
Ha! Illusioner av den typen (Gran Är Svårt) är till för att slaktas. Heja
Comment by Siv — December 19, 2005: 07:36:59 @ 07:36:59
Alla gamla illusioner och sanningar ska krossas och ersättas av Den Sanna Sanningen
. Och där ingår definitivit inte Gran Är Svårt. Inte heller Grilla Är Svårt som är sommarens motsvarighet 
.
Comment by thebe — December 19, 2005: 15:30:42 @ 15:30:42
Grilla är Gott, och Gran är KUL.
Comment by Faidros — December 19, 2005: 22:55:08 @ 22:55:08
När jag flyttade till Malmö köpte jag gran, julgransfot, julgransljus och julgransmatta. När jag kom hem kunde jag inte bära upp allt. Så jag ställde granen i trappuppgången, gick upp de fyra våningarna där jag bodde då och lämnade granen nere. När jag kom ner var den borta. Sedan har jag aldrig köpt gran. 10 år senare lämnade jag in de oanvända tillbehören till myrorna.
Comment by Åsa — December 20, 2005: 19:22:47 @ 19:22:47
Haha, näe grilla gran är inte svårt. Inte med ojordat i ena änden. Du kan förresten få tillverka en tocken där sladd till mig också (själv är jag så förbält opraktisk med det elektriska) då jag tagit upp mammas gamla symaskin från källarförrådet. En Singer anno 1965 och alldeles beige.
Apropå det här med granen och jordnormalen, det måste ju vara så att grantoppen far runt jordens medelpunkt med något högre hastighet än granfoten. Och den ände av granen som vetter söderut rör sig något fortare än den norra. Inte undra på att man blir alldeles snurrig av att dansa runt granen som står grön och grann i stugan!
Comment by Håkan (hakke) — December 20, 2005: 23:40:06 @ 23:40:06
Åsa: *asg*, herregud vilket missöde! Och det har präglat ditt julgransliv sen dess?! Vilket ohyggligt trauma
!
hakke: Inte underligt att den barrar om det är på det viset du säger! Vilka enorma krafter som sliter och drar i de stackars barren! Man fattar!
Comment by thebe — December 22, 2005: 07:19:09 @ 07:19:09
Kom tillbaka - allt är förlåtet!
Eller är det bara studierna i barrens kretslopp som håller dig härifrån? Isåfall får vi hoppas att de snart faller av så du hittar tillbaks till bloggen igen…
Comment by Håkan (hakke) — December 31, 2005: 00:38:39 @ 00:38:39
hakke: barren faller av i ett fasligt tempo faktiskt, och kulorna med dem
! Bloggen har liksom hamnat därinne bland barren ett tag … Men snart så 
!
Comment by thebe — December 31, 2005: 21:45:52 @ 21:45:52