Trilog

Oj, vilken ansamling av kludd det blir ibland … en bild säger mer än tusen ord? Jag vill spara på orden i databasen? Vacker formel?

Antag att man sitter och jobbar, skriver litegrann på en rapport, och tänker litegrann. Då kan det hända sig att innan man vet ordet av har man hittat lite annat roligt, också, som den här sidan med matematiska nyheter, eller varför inte ett fotogalleri, och vips har man fixat litegrann med någon bild:

Och sen när man är klar med det, kan man återgå till rapporten. Det är som fikapaus ungefär.

Jag känner att jag vill leva upp till de seriösa googlingarna som hamnar här i min blogg, så jag tänkte helt enkelt ta och berätta hur en kärnreaktor fungerar. De där med neutroner och fission du vet. Det är enkelt.

Såhär är det: en kärnreaktor är full av kärnor. Atomkärnor, av uran (ja, ok det är väl lite elektroner med också om man vill vara petig), inte körsbärskärnor. Lite olika sorters uran. Gul och blå och så. Ja, uranet är förstås inte ordnat i kaos, utan mer regelbundet cylindriskt, och snyggt. Sen pumpar man vatten genom uranformationen, och så börjar det bubbla lite av glädje när vattenmolekylerna möter neutroner från uranet och värme uppstår. Vattnet spelar lite ping-pong med neutronerna, så att de blir trötta och lite långsammare. Och när det är långsamma kan de knuffa till andra atomkärnor så de slänger ut neutroner (för om de är för snabba rusar de bara förbi utan att knuffas). Och, ja, så bubblar det mer och mer, och vattnet blir till vattenånga, som när vatten och eld möts, och så åker vattenångan genom turbinerna som alstrar strömmen till din dator, och din diskmaskin. Och när ångan gått igenom turbinerna så åker den till en liten kylanläggning som coolar ner det en aning, till vatten igen, och vips är det färdigt för nya träffar med uranet. Ja, och sådär håller det på.

Så, nu behöver vi inte fundera mer över det. Klart !

Och om man nödvändigtvis vill veta lite mer, kan man t ex läsa här.

Inget är som det ser ut att vara, eller allt är något annat, också, än det ser ut att vara?

Lilla Dotter, 5,5 år, tar ficklampan och säger “Jag går ut och letar efter farliga män“. Mamman sätter kaffet i halsen.

Dimgrön morgonfrost . Ljus i mörkret. Novembervärme.

Saturn’s moons in brief encounter:

En noggrannare titt, upp-och-ner, och fram-och-bak, och kisa med ögonen och vända hjärnan ut och in, gav insikten att skrivarpapperspåfyllningsmänniskosymbolen på skrivaren i själva verket är ett frågetecken (?)! Det finns nämligen ett frågetecken på skrivaren som man kan trycka på. Och vad gör man när man står där och skrivaren blinkar och säger att den vill äta papper, jo man undrar ju vad man ska göra åt det. Alltså är ett frågetecken en hyfsad symbol trots allt.

Ja, så när den lilla symbolen återigen blinkade på skrivaren tryckte jag på frågetecknet för jag var ju nyfiken på vilken information, vilka instruktioner, vilka revolutionerande insikter som skulle ges och inses:

“Den aktuella utskriften kräver att det begärda papperet läggs i skrivaren. Tryck på start om utskriften inte fortsätter sedan du har lagt papperet i facket.”

LIX=45, på gränsen till obegripligt alltså! Det vore bättre med en skrivarpapperspåfyllningsmänniska!

Obstinate, stubborn, unyielding, pertinacious, headstrong, pigheaded, mulish, persistent …

Jag letade egentligen efter ett bra ord för entydig, på engelska. Entydig är ett bra ord. Jag gillar inte riktigt unambiguous, men det får väl gå då. Men bredvid entydig i ordlistan står envis, och det fanns det många ord på engelska för.

Unyielding unambiguous?

På kaffeautomaten, som fräser och gurglar, och tar god tid på sig att fixa färdigt min kopp, blinkar Ditt kaffe är serverat FB. Varenda dag, flera gånger om dagen, undrar jag vad FB står för. Jag skulle vilja att det stod för något i stil med Förbannat Fort, eller Fort Som Fan, men det stämmer ju vare sig som förkortningar eller med verkligheten. För Betraktande? Men det verkar ju onödigt, jag vill faktiskt dricka kaffet, inte bara betrakta. Fullständigt Bryggt? Ja, med den tid det tar så räknar jag verkligen med det. Fantastisk Bragd? Som att maskinen sa “Yes, jag fixade det denna gång också”. För Beskt? Fransk Brygd? Felaktiga Bönor?

Skrivaren är också en lustig filur. Jag skriver ut min gedigna rapport, och det slår aldrig fel, det är slut på papper. Skrivardisplayen blinkar också, allting blinkar och flashar. Fyll på A4-papper i Fack 2, sen blinkar den lite till Tryck på konstig symbol för hjälp. Aha, tänker jag, med mitt skärsår på tummen som just läkt, jag tycker inte det är kul att hålla på med papperspåfyllningar i skrivaren, jag kan få hjälp! Den konstiga symbolen som visas överensstämmer inte med något man kan trycka på som sitter på skrivaren, men faktiskt ser det ut som en stiliserad människa … det betyder helt enkelt att jag kan gå och be någon människa om hjälp att fylla på papper! Det finns en skrivar-papper-påfyllningsmänniska på kontoret! Det gäller bara att hitta den som bäst överensstämmer med symbolen!

Papperspåfyllningsmänniska!

Uppdatering: Om man skrollar snabbt upp och ner kan man få skrivapåfyllningsmänniskan att hoppa på ett animerat sätt, la jag märke till när jag testade manuella maximala musrullknappshastigheten! Så kul tycker han det är att fylla på papper, uppenbarligen !

Intergalaktisk attraktion:

Men, varför måste galaxerna ha så tråkiga och oromantiska namn?? NGC92, NGC87, NGC89 … Vad är det för fel på Knatte, Fnatte och Tjatte?

Sen tänkte jag det kunde vara skoj om man hittade något nytt grundämne i de här galaxerna, de ligger ju så långt bort, så det borde väl inte vara omöjligt. Grundämne 177 tycker jag man skulle hitta, jag paxar det, det heter härmed Thebium, jag vet att det finns! Det har speciella egenskaper, om man blåser lite på neutronerna så utsänder de ljus i olika våglängder. Faktum är att man kan använda det som energikälla, slår det mig just. Jag ska tänka en stund och utarbeta tekniken där.

För tjugo år sen började jag på Tekniska Högskolan. Inte ens fyllda 19 år, men fylld av oändligt självförtroende och framtidstro. Resan genom gymnasiet hade varit en enkel match. Hur svårt kunde det vara i fortsättningen, liksom??

I entréhallen satt anslagstavlan där tentaresultaten offentliggjordes. Ovanför anslagstavlan satt ett gulnat A4 med texten:

En påminnelse om att vad som är bäst är en betydligt mer komplicerad fråga än vilken tentafråga som helst.

Jag målar. Jag erkänner, jag är besatt av färger. Det har jag varit hela livet. Det jag kommer ihåg från lekis är fingerfärgerna, och den fina röda tomten som jag målade på glas. Och så kommer jag ihåg att jag skulle bygga en lekstuga, och jag förstod inte alls fröknarnas tvekande hållning till det projektet, när de såg hålet som jag mödosamt borrade med handborr i en bräda. Jag kommer inte alls ihåg varför det skulle bli hål där, men förmodligen var det en utsiktspunkt. Uttänkt för att monteras åt öster så att solen sken in på en punkt i golvet, definierad av gyllene snittet, klockan åtta på morgonen.

Jag kommer ihåg vad förvånad jag var över att de inte trodde på det jag sa. Jag tror det var första gången jag tänkte att folk inte alltid menar det de säger. Nu blev det iofs inte någon lekstuga, det blev en fågelholk …

Men av det jag målar nu, kommer det att bli någonting. Det kommer att blomma. För det säger jag, och det menar jag !

Pluto skänker rikedomar och växtkraft, eller om det var Pluton kanske, i alla fall inte Plutonium, och nu är hemligheten avslöjad, kolla-kolla, några månar till:

Usch vad det var mörkt ute helt plötsligt då?!

Det dumma med mörker, är att man kan bli sittande på jobbet länge, för nu har det blivit mörkt så tidigt, och det är inte dags att gå hem än, det vet man, eftersom man inte är vare sig trött eller hungrig. Och i vanliga fall, i höst-vårfall, så märker man att om det blir mörkt har det blivit sent. Det märker man inte såhär års. Alltså kan man råka sitta för länge. Särskilt om man har en massa roliga ord att skriva, och om man får skriva en ekvation eller två också.

Alltså, solen skulle behövas, men var står den att finna?! Äsch, jag ritar väl min egen sol då, när den nu inte behagar vara just här, just nu: