Upptäckten av primtalen
Stora Son visar fortsatt stort intresse och intuition för matematik. Mammans hjärta fröjdas. Åt att han också får uppleva glädjen och fascinationen.
Det finns inget tal som blir fem, sa han, om man gångrar.
Jag lyssnade koncentrerat. Har han upptäckt primtalen?
Nej sa jag …
Inte sju heller, fortsatte han. Sen drog han glatt en förhastad slutsats. Det är så med alla udda tal!
Mamman fann det nödvändigt att försöka lära ut “motbevistänkande“, och ställde den ledande frågan:
Men är det inget som blir nio då?
Jo, det var det ju. Slokörad såg han sin teori gå i kras.
Men inte elva, och inte tretton, lyste han upp.
Kan det vara så med några jämna tal, att det inte går att gångra? frågade jag … (jag måste ju få veta hur han tänker!)
Hmm … nej, av jämna tal blir det ingen kvar i mitten, sa han (det var så han upptäckte förekomsten av jämna och udda tal som femåring … endel tal går att dela jämnt, andra blir det en kvar i mitten om man försöker dela dem jämnt). De går att gångra med två.
De talen som det inte går att gångra till, som fem och sju till exempel, kallas primtal, sa jag. Och vi log mot varann, han förstod att han förstått något, och jag förstod och gladdes åt den upptäckt han gjort.
Det spelar ingen roll att primtalens gåta varit känd i ett par årtusenden, glädjen hos en åttaåring som anar och förstår ett samband är oändligt mycket större än att hitta det hittills största primtalet!
Så otroligt rörande och rart!
:-)
Comment by Henrik Sundström — October 13, 2005: 06:58:36 @ 06:58:36
Det är en LYCKA som barn att ha en förälder som vill och kan ta vara på ens vetgirighet!
Comment by Siv — October 13, 2005: 12:02:58 @ 12:02:58
Instämmer med föregående talare, vackert!
:-)
Comment by Patrick — October 13, 2005: 13:08:07 @ 13:08:07
Jaaa …
Och det är en lycka som förälder att se sina barns upptäckarglädje och nyfikenhet! Påminnas om den och göra vad man kan för att den inte ska tufsas till och slockna!
Comment by thebe — October 14, 2005: 13:35:42 @ 13:35:42