Vision
Städar undan saker på jobbet. Betar av. En person ringde och frågade efter den officiella utgåvan av ett dokument jag skrivit. Vad-för-något-sa-du? Har-jag-skrivit-det? När-då? Det hade jag inget som helst minne av! Jajo, OK, det hade kanske varit troligt, eftersom det hör till mitt område, men ändå. Just det där kom jag inte alls ihåg! Hur är det möjligt? Jag har en liten misstanke, och det är för att det faktiskt handlade om en ganska trist grej, hur man ska får ett program att räkna ut det jag vill, alltså detaljer, kravpecifikation, funktionsspecifikation. Blää. Det var därför jag glömt det. Och jag hittade dokumentet på min hårddisk under det förmodade namnet också, mycket märkligt!
Men, egentligen öppnar det nya möjligheter, om man tänker på det! Om jag har glömt att jag skrivit det, borde det ju innebära att med lite övning kunde jag skriva så’nt utan att tänka på det, medans jag skriver? Det är faktiskt bara en liten utvidning av att glömma bort strax efter. Då kunde jag skriva så’nt jag måste medans jag tänker på så’nt jag vill! Det måste ju faktiskt vara visionen och det ultimata målet för alla övningar av simultanförmågan!
Ja, det där är typiskt för simultanförmåga.
Det är därför simultanterna har syjunta: de ska ha något att tänka på under tiden de pratar!
Comment by Henrik Sundström — April 26, 2005: 06:22:10 @ 06:22:10
Tänka på och göra. Syjunta måste ju vara elitaktiviteten av alla simultana aktiviteter, det är som att få svart bälte i karate, att få vara med på syjunta. Prata, tänka, fika och sy samtidigt, minst
!
Comment by thebe — April 26, 2005: 13:04:50 @ 13:04:50