Dammparadoxens lösning
Nej nu får det vara nog med bubbel och glimtar här. Dags att vara ordentligt odiskutabelt oomtvistligt obestridligt oseriös. Tung liksom. Det finns ett problem som måste lösas, nämligen. Det är det här med dammets existens. För det första, varför existerar damm? Det är faktiskt helt ologiskt och orimligt har jag kommit på.
Såhär är det: Antag att det existerar någon form av momentan kosmisk jämvikt i systemet (det är universum i det här fallet). Det är inget orimligt antagande om man jämför tiden det tar att t ex dammsuga ett normalstort rum, fem minuter, jämfört med den tid som gått sen Big Bang, 13.7 miljarder år (dvs dammsugningen tar ungefär 70 profemto av universums livstid). Universum borde alltså bete sig ungefär kvasistationärt under den tid man dammsuger. Och om man accepterar att det finns väldigt små partiklar, som damm, så borde det finnas väldigt stora partiklar också, varför skulle partikelstorlek vara en diskontinuerlig egenskap med ett maximum, liksom? Och eftersom damm kan vara väldigt yttepyttigt, ungefär som i strängstorlek eller ännu mindre, oändligt smått, så borde det finnas partiklar som är oändligt stora. Men det gör det ju inte, för då skulle ju hela universum vara fullt av en enda jättestor partikel, och det är det ju inte. Och om vi nu återgår till den naturliga jämvikten, så innebär det givetvis att damm inte kan vara hur litet som helst, faktum är att damm som är mindre än 5 mm i diameter borde inte kunna existera (rimlig uppskattning tagen ur luften). Men det gör det ju! Det har jag sett, och det är ju helt orimligt! Å andra sidan har jag inte sett damm som är så litet att det inte syns, utan det verkar hålla sig i en olämpligt dammig storlek.
Hela lösningen, har jag kommit fram till, på den synbara dammparadoxen, står att finna i Heisenbergs osäkerhetsrelation. Ljuset studsar på dammpartiklarna, och når mina ögon. Men eftersom det inte går att bestämma exakt läge och riktning samtidigt, man stör ju dammet när man tittar på det, så kan man ju varken se exakt hur stort det är, det kan alltså variera mellan synbart och 5 mm stort, eller träffa det med dammsugaren med någon vidare precision. Vilket är förklaringen till att det fortsätter att existera.
Men det betyder ju, att om jag kunde uppfinna en apparat som hela tiden tittade på dammet med oerhörd precision, så skulle det ju bli jättelitet! Och så skulle inte jag se det, och därmed inte behöva dammsuga upp det!
:-) underbart, då uppfinner du en så´n apparat?? Vår kamp mot dammet är väl egentligen ganska fruktlös eftersom det hela tiden bildas nytt efter principen “allting sprider sig”
men man kan ju alltid vänta lite med dammsugningen så att dammpartiklarna hinner hitta sina kompisar och producera dammråttor. De är lite lättare att hitta och samla upp
Comment by irene — April 24, 2005: 08:26:00 @ 08:26:00
Jag har haft olika approacher till det här, en teori är att damm egentligen bara är väsen från en högre dimension, som projiceras i vår värld men i själva verket bara är på genomresa, som i Flatland. Så om man väntar försvinner de av sig själva. Tyvärr vet jag inte tidsskalan på det, den verkar vara lång. En annan idé vore ju att vänta på gravitationen förstås, dragkraften mellan alla dammpartiklar som gör dem till gigantiska dammråttor, som sen blir nya planeter. Men själva problemet är ju den där misstanken om dammets nybildning, att det är ett oändligt jobb. Alltså är det bäst att definiera bort dem från synfältet
! Jag jobbar redan på apparaten *s*!
Comment by thebe — April 24, 2005: 10:01:08 @ 10:01:08
Jag förstår inte hälften - men jag gillar dig, Thebe!
Comment by Myran — April 24, 2005: 21:48:35 @ 21:48:35
Hur gick det egentligen med den där definiera bort tvätt-grejen?
Comment by Dennis — April 24, 2005: 22:14:00 @ 22:14:00
Myran: Tack
. Det är inte så konstigt att du inte förstår, vem förstår sig på damm
?!
Dennis: Det är ett svårt problem det där med tvätten, jag har problem att få tvättkorgen att förstå det där med definitioner
!
Comment by thebe — April 24, 2005: 22:55:31 @ 22:55:31
Är det svårt att ingenjöra ihop en ny sorts tvättkorg tror du?
Comment by Dennis — April 24, 2005: 22:59:32 @ 22:59:32
Det är givetvis en storslagen utmaning, men inget är ju omöjligt, eller hur
?!
Comment by thebe — April 25, 2005: 10:46:11 @ 10:46:11
Att vårstäda kan nästan liknas vid att ömsa skinn.
Det är också ganska nära sanningen eftersom det mesta dammet i våra hem lär vara just gamla hudflagor…
Comment by Henrik Sundström — April 26, 2005: 06:25:47 @ 06:25:47
[…] ckar
Damm och försvunna strumpor April 26, 2005 Jag läser hos Thebe att hon har löst gåtan med var damm kommer ifrån. Johnny blev inspirerad av […]
Pingback by hakke snackar :: Damm och försvunna strumpor :: April :: 2005 — April 26, 2005: 11:20:33 @ 11:20:33
Henrik: *iihh*, det där vill jag inte höra, det omkullkastar min dammteori ju … där damm är eviga universliga partiklar. Om man ska ta hand om det där problemet får man ju sätta apparaten på alla människor och då blir de lika stora som dammpartiklarna och då ser man ju dammet igen. En verklig paradox!
Comment by thebe — April 26, 2005: 12:56:20 @ 12:56:20
Äääntligen någon som tar dammproblemet på allvar. Jag har störts av detta med damm länge, tack thebe för att hjälpa mig se ljuset i tunneln!!!
Comment by Günther Fliesenburgh — April 26, 2005: 23:59:42 @ 23:59:42
Jag är glad att kunna bidra till din förståelse för dammets existens, Günther! Jag tror faktiskt man kunde vänta på att dammet ska tunnla bort också. Sannolikheten är inte stor, men den existerar
!
Comment by thebe — April 27, 2005: 08:49:33 @ 08:49:33
[…] mmet som täcker himlakropparna kan vara lika farligt som asbest. “. Jag visste det! Dammet kommer från rymden! OK, då vet vi det. Då gäller det att anpassa sig till […]
Pingback by Trilog :: Mera damm :: April :: 2005 — April 29, 2005: 11:41:45 @ 11:41:45