Dammparadoxens lösning
Nej nu får det vara nog med bubbel och glimtar här. Dags att vara ordentligt odiskutabelt oomtvistligt obestridligt oseriös. Tung liksom. Det finns ett problem som måste lösas, nämligen. Det är det här med dammets existens. För det första, varför existerar damm? Det är faktiskt helt ologiskt och orimligt har jag kommit på.
Såhär är det: Antag att det existerar någon form av momentan kosmisk jämvikt i systemet (det är universum i det här fallet). Det är inget orimligt antagande om man jämför tiden det tar att t ex dammsuga ett normalstort rum, fem minuter, jämfört med den tid som gått sen Big Bang, 13.7 miljarder år (dvs dammsugningen tar ungefär 70 profemto av universums livstid). Universum borde alltså bete sig ungefär kvasistationärt under den tid man dammsuger. Och om man accepterar att det finns väldigt små partiklar, som damm, så borde det finnas väldigt stora partiklar också, varför skulle partikelstorlek vara en diskontinuerlig egenskap med ett maximum, liksom? Och eftersom damm kan vara väldigt yttepyttigt, ungefär som i strängstorlek eller ännu mindre, oändligt smått, så borde det finnas partiklar som är oändligt stora. Men det gör det ju inte, för då skulle ju hela universum vara fullt av en enda jättestor partikel, och det är det ju inte. Och om vi nu återgår till den naturliga jämvikten, så innebär det givetvis att damm inte kan vara hur litet som helst, faktum är att damm som är mindre än 5 mm i diameter borde inte kunna existera (rimlig uppskattning tagen ur luften). Men det gör det ju! Det har jag sett, och det är ju helt orimligt! Å andra sidan har jag inte sett damm som är så litet att det inte syns, utan det verkar hålla sig i en olämpligt dammig storlek.
Hela lösningen, har jag kommit fram till, på den synbara dammparadoxen, står att finna i Heisenbergs osäkerhetsrelation. Ljuset studsar på dammpartiklarna, och når mina ögon. Men eftersom det inte går att bestämma exakt läge och riktning samtidigt, man stör ju dammet när man tittar på det, så kan man ju varken se exakt hur stort det är, det kan alltså variera mellan synbart och 5 mm stort, eller träffa det med dammsugaren med någon vidare precision. Vilket är förklaringen till att det fortsätter att existera.
Men det betyder ju, att om jag kunde uppfinna en apparat som hela tiden tittade på dammet med oerhörd precision, så skulle det ju bli jättelitet! Och så skulle inte jag se det, och därmed inte behöva dammsuga upp det!