Trilog

På väg hem från jobbet stannade jag till på Stora Köpcentrat för att hasta in och köpa nya gympa-skor till ena sonen (hur kan skor liksom gå sönder längs med sulan??). “De kallade mig Zlatan”, sa sonen, “varför det?” vilket är synnerligen oroande att höra för en icke-fotbollsintresserad mamma, jag funderade en stund på om jag skulle dra till med … skulle jag säga att de bara sa Sablarns? När jag får höra om alla fotbollsmatcher i skolan ser jag syner. Otäcka syner. Jag ser hur jag står i duggregn, timme efter timme, bredvid en lerig grusplan halv åtta på lördagsmorgnarna (stället för att sitta i soffan med en kopp kaffe). Jag ser hur jag tvättar hundratals små smutsiga fotbollströjor helgerna igenom (istället för att fixa med mina foton), och bakar tusentals bullar (istället för att träna) som jag sen tvingas pracka på andra fotbollsföräldrar. Ruskigt!

När jag kom tillbaka till bilen såg jag att jag glömt att låsa den. Turligt nog hade jag tagit med den bärbara datorn in till affären, men jag hade glömt Fyra Viktiga Rapporter som jag ska granska, i baksätet! Och de låg kvar!? Vilket får mig att tvivla på deras kvalitét. Ska jag skriva det i granskningskommentarena, att rapporterna inte är åtråvärda, och därför måste skrivas om, tro?

Sen letade jag efter Yu-Gi-Oh kort på nätet (nej, inte till mig själv), men istället råkade jag hitta Ordspråk om matematik!