Trilog

Sådär, nu har jag gungat med solen i ansiktet en bra stund, härligt. Och då klarnade svaret på alla varför, det heter i vanlig ordning Ingen aning, men jag gör väl det jag har lust med. Varför glömde jag det i morse?!

Jag mötte rätt mycket folk som var ute och rörde på sig i vårsolen. Varför stirrade de på mig? Nu vet jag ju att jag kommer från en annan planet, men syns det så tydligt?! Eller hade jag kladdat mascara på något ställe där det inte skulle vara, eller hade jag kanske en gul notis-lapp på kappan? Men sen bestämde jag mig för att inget av det stämde, utan att det i vanlig ordning helt enkelt beror på mitt sköna yttre bara. Visst är det bra när man kan göra egna definitioner och bestämma själv?!

Varför hade jag femtielva mail i inboxen när jag kom till jobbet imorse?
Varför (och vad) förväntas jag svara på dem?
Varför förväntas jag ta en massa ansvar, och göra en massa saker hela tiden?
Varför är inte mina beräkningar, som jag skickade iväg för 4-5 dagar sen, klara?
Varför får jag skräpmail om lotterier och “dateble women”?
Varför förväntas jag tycka och planera nu igen?
Varför vill jag helst gå ut i lekparken här bredvid jobbet och sätta mig och gunga?

Och kom inte och säg att det är för att det är måndag morgon och jag sitter på kontoret när det är vackert vårväder ute, jag älskar faktiskt måndagar. Nej, det här är ett mer fundamentalt mis-matchproblem i någon typ av konjugatrum, det är något lurt med det här. Men jag är ganska klurig, så mig ska inte rummet lura, jag går ut och gungar !