Trilog

Vad gör man när man duschar, och vattnet är för kallt? Jo man vrider på termostaten och hoppas att vattnet ska bli varmare. Men man vet ju inte hur varmt det blir förrän man känt det. Man vet inte riktigt hur man kommer att reagera heller, förrän man känt det. Kanske är det för varmt, eller kanske är det fortfarande för kallt.

Eller så är ledningarna kortare, och det blir varmt på en gång när man dragit på termostaten. Då kan man lätt reglera in en bra temperatur. Det är härligt att duscha.

Tänk om man helt plötsligt en dag bara skulle drabbas av tokmycket pengar! Kul, tänker man!

Jag skulle betala av lånen på huset, renovera klart, lite lyxigt sådär. Häftigt kök, och badrummen skulle bli läckra med stengolv och infällda spottar både högt och lågt. Byta ut endel av möblemanget i huset kunde man göra, köpa hela Norrgavel kanske? Fylla upp vinkällaren. Anlita trädgårdsarkitekt och ett gäng trädgårdsarbetare som kunde fixa hela trädgården till en villa-trädgårds-oas på nolltid, det som jag kämpat med i tio år.

Sen skulle jag byta ut min bil. Nog för att den funkar fint, det är bara vindrutetorkarna som får spel ibland, och centrallåset gillar inte fuktigt väder. Annars går den som en klocka. En ny fräck bil (men säker, givetvis, med färgmatchade trepunktsbälten, SAHR, bi-xenonljus, sidokrockkuddar, ABS, TCS, ESP, färddator och ACC t ex), med många hästkrafter (fast väldigt miljövänlig ändå förstås) vill jag ha. Ja, sen tar jag med familjen på skidsemestrar till Val Thorens och andra semesterresor dit vi vill och har lust.

En trevlig liten tant som pysslar om hushållet skulle jag också anställa, vitt förstås, med alla försäkringar och avgifter betalda. Hon skulle tvätta och stryka och mangla (jag undrar om inte det är den ultimata lösningen på tvättproblemet?), och städa förstås. Handla och laga mat tycker jag är trevligt, så det gör jag gärna. Men det är klart, storkoken kanske hon kunde fixa? Och baka bullar. Och små kakor. I princip kunde min pensionerade svärmor fixa det där, förutom att vi inte är helt ense om hur man stryker, och några andra små detaljer. Det vore bättre för familjesammanhållningen med en liten trevlig tant.

Hennes man kunde vara trädgårdsmästare hos oss och hålla efter ogräsen, och skotta snö. Och tvätta bilarna och byta glödlampor och laga alla tusen leksaker som går sönder. Han gillar säkert att löda!

Men annars tror jag livet skulle vara som vanligt, jag skulle jobba som vanligt, för det är ju så himla roligt. Barnen skulle gå på skola och dagis, och leka med kompisar på helgerna. Och jag skulle sköta logistiken med aktiviteter och gympapåsar och utflyktspackning, och i samförstånd beklaga mig tillsammans med de andra mammorna om hur stökigt det är att växla från business-woman som måste ta Viktiga Telefonsamtal mitt i hämtningen från fritids och åka på Glamorösa Tjänstersor, till att kliva upp på nätterna och sitta i soffan med dottern som kräks samtidigt som man funderar hur man ska delegera eller styra om den Viktiga Presentationen som egentligen ska hållas imorgon när man förmodligen kommer att VABa.

Men … tänk om pengarna skulle funka som de långa duschledningarna, som en stor förstärkning med långa, oöverskådliga, tidsfördröjningar? Vad otrevligt det skulle bli, vilket kaos! Fantasierna är som att veta att om man drar på termostaten blir det varmare, men hur det verkligen blir, hur fort det blir varmt och hur det känns, det vet man inte förrän man känt efter …

Å andra sidan är jag optimist, så jag tror att duschledningarna är korta och att duschen skulle vara helt OK !